Colca Canyon - Arequipa
Efter nagra lugna mysiga dagar i Cuzco fyllda av massage, pedikyr och andra softa behandlingar tog vi nattbussen till Arequipa, som ligger langre vasterut i landet. Vi spenderade en hel dag i staden med att vandra runt, dricka gott kaffe och bara njuta av livet. I Arequipa var det stralande sol sa vi at lunch, Fanny at alpaca som rekommenderas starkt, pa en takterass - harligt harligt. Dagen avslutades med avokadomacka hogst upp pa takterassen aven denna gang i solnedgang med vackra Arequipa i backgrunden och hoga snotackta glaciarer.
Nasta dag var det dags for det stora aventyret, also known as resans andra trek. En liten bit utanfor Arequipa finns namligen en av varldens djupaste canyons och den ville vi sjalvklart ta oss en vandring i.

Tva laddade vandrare i borjan av vandringen sa att saga.

Firar att vi kommit 100 meter in pa leden med ett skutt.

Vi gick och gick och gick i dagarna tva i dessa otroligt vackra miljoer. Man kunde valja antingen tva eller tre dagars vandring, samma stracka dock men pa tva dagars gar man alltsa dubbelt sa langt forsta dagen. Vi kande oss som vana vandrare efter inkaleden sa vi korde pa 2 dagars. Jobbigt, men harligt.

Det blev sa varmt att vi fick byta till shorts och t-shirt. Har pa bilden ser vi aven floden som ringlar langst canyonen. Nar vi borjade vandringen var vi sa hogt upp att vi trodde floden "stod still" men nar vi kom langre ner, (forsta dagen gick vi sex timmar nerat langst canyonvaggen) forstod vi att sa var inte fallet utan floden brusade pa sa som floder ska.

Linda blev trott och la sig och vilade bredvid en aloe-vera vaxt som vi passerade pa vagen.

Andra dagen paminnde om andra dagen pa inkaleden, det var upp upp upp i tre timmar som gallde. Men fitta som vi ar gjorde vi subidan pa endast 2 timmar och 10 minuter, for vanliga trekkare tar denna vandring dryga tre timmar. Ja vad ska man saga?

Majsflickorna. Hahha! For er som inte visste ar typ hela Sydamerika fyllt av majsfalt. Det finns gul, svart och lila majs plus massa andra olika sorter som vi inte kan namnet pa. Aterkommer med detta vid senare tillfalle! Potatis ar en annan poppis cereal, finns kring 4000 olika potatissorter i Peru!!

Den som sager att Colca Canyon trekken ar en baggis kan ju slanga sig i vaggen. Fanny fick hela 7 (!!!) blaser pa kopet, men det var det vart. Kanske lika bra att hennes vandringsskor snoddes (eller var det glomdes..?) pa hostelet i Puno. Inga mer treks for oss alltsa. Eller...? Fortsattning foljer!
Nasta dag var det dags for det stora aventyret, also known as resans andra trek. En liten bit utanfor Arequipa finns namligen en av varldens djupaste canyons och den ville vi sjalvklart ta oss en vandring i.

Tva laddade vandrare i borjan av vandringen sa att saga.

Firar att vi kommit 100 meter in pa leden med ett skutt.

Vi gick och gick och gick i dagarna tva i dessa otroligt vackra miljoer. Man kunde valja antingen tva eller tre dagars vandring, samma stracka dock men pa tva dagars gar man alltsa dubbelt sa langt forsta dagen. Vi kande oss som vana vandrare efter inkaleden sa vi korde pa 2 dagars. Jobbigt, men harligt.

Det blev sa varmt att vi fick byta till shorts och t-shirt. Har pa bilden ser vi aven floden som ringlar langst canyonen. Nar vi borjade vandringen var vi sa hogt upp att vi trodde floden "stod still" men nar vi kom langre ner, (forsta dagen gick vi sex timmar nerat langst canyonvaggen) forstod vi att sa var inte fallet utan floden brusade pa sa som floder ska.

Linda blev trott och la sig och vilade bredvid en aloe-vera vaxt som vi passerade pa vagen.

Andra dagen paminnde om andra dagen pa inkaleden, det var upp upp upp i tre timmar som gallde. Men fitta som vi ar gjorde vi subidan pa endast 2 timmar och 10 minuter, for vanliga trekkare tar denna vandring dryga tre timmar. Ja vad ska man saga?

Majsflickorna. Hahha! For er som inte visste ar typ hela Sydamerika fyllt av majsfalt. Det finns gul, svart och lila majs plus massa andra olika sorter som vi inte kan namnet pa. Aterkommer med detta vid senare tillfalle! Potatis ar en annan poppis cereal, finns kring 4000 olika potatissorter i Peru!!

Den som sager att Colca Canyon trekken ar en baggis kan ju slanga sig i vaggen. Fanny fick hela 7 (!!!) blaser pa kopet, men det var det vart. Kanske lika bra att hennes vandringsskor snoddes (eller var det glomdes..?) pa hostelet i Puno. Inga mer treks for oss alltsa. Eller...? Fortsattning foljer!
Kommentarer
Postat av: Annette
Fina bilder men fy vilka blåser du fick Fanny...stackars dig!!! Hoppas de läkt nu och att det funkar att gå med de nya gympaskorna.
Pusselipusspuss!!!
Postat av: Lindas sis Malin
Hej tjejer!
Helt plötsligt blev det mycket att se på bloggen. Kul! Härliga bilder. Stackars Fannys fötter! Hoppas det läker fort. Svårt att inte bli avundsjuk på era äventyr. Ta hand om er! PoK
Postat av: Eva , Majas mamma
Vilka utsikter ni får se. Det är ju svårt att inte bli avis på er resa :) så mycket vackert! Men stackars Fannys fötter :( Dom såg mycket ledsna ut och jag vet hur ont blåsor gör. Men ni lever det bästa livet så vad är väl några blåsor :)
Många kramar!
Trackback